Jag orkar inte med den här känslan mer.

Den är läskig. Men som det stod på mitt diplom när jag vart årets Rookie:
"Med din trygghet föregår du ständigt med gott exempel när du mitt i allt också utmanar och övervinner dina egna rädslor - en inspiration för oss alla."

Jag ska klara det här. Jag ska klara imorgon. Kanske även nästa vecka. Jag ska bita ihop så in i helvete. Jag måste göra det här. Det är en utmaning, och den ska jag bannemej klara!
Överleva morgondagen, det är min utmaning.

Nu ska jag ut med syrran och hunden. Sen ska jag läsa igenom lite saker i matteboken. Sen skulle jag vilja hinna duscha (så jag slipper göra det imorrnbitti)... efter det känns det som om en liten nutellamacka kommer slinka ner i min mage.
Därefter är det bara ett bekymmer som kvarstår... Vadfan ska jag ha med mig för lunch imorrn?

Sovgott, ha en fortsatt bra kväll osv!
pussen.