Gamla bilder, ny redigering

Jag som äntligen hade peppat till, och helt plötsligt slocknar allt.
Är så trött på mig själv på olika sätt, är så trött på att inte veta om jag kommer vara glad eller inte.
Just nu känns det som om jag börjar gråta om jag bara släpper taget, men jag orkar inte. Helst av allt skulle jag nog vilja det, bara lägga mig ner och gråta tills det känns bättre. Men sån är inte jag... Det gör ingenting bättre och därför är det onödigt.
Jag orkar inte känna mig ensam och bortglömd längre. Den känslan känner jag allt för ofta. Fan va less jag blir...