Kan inte förstå att vi har haft vår lilla bulle/gurka/buddah/snuffis/binkieboy (mjo... kär hund har många namn!) i 8 hela år!
Känns som om vi fick honom för bara nått år sedan. Kommer ihåg den sommardagen på landet så himla väl.
Jag och kusinen satt på golvet i vardagsrummet, jag vet inte om det var några dagar innan eller på själva midsommarafton... men pappa kom in i vardagsrummet och frågade om jag ville ha hunden som farmor hade tittat på. Först visste jag inte vad jag skulle svara, men svaret var nog ändå ganska självklart... jag hade alltid velat ha en hund.



Bilderna är tagna för någon dag sen när jag gick runt med kameran här hemma. Hittade så klart lilla älsklingen på sin pedistal där han brukar sitta och titta ut på folk som går förbi på vägen.

(dessvärre missade jag att sänka ISO och jag är ruggigt dålig på att sätta skärpa med mitt teleobjektiv!)

Nu är han en liten farbror... vi fick honom när han var 1 år - nu är han snart 9. Min älskade lilla Villeponke <3